Det sägs att en förälskelse varar i allt från några dagar och upp till två år. Oavsett hur länge det blir så lär det finnas ett antal utmärkande drag, till exempel detta att det är väldigt svårt att hitta några fel på föremålet för förälskelsen...
Utmärkande är kanske också att man behöver få komma i närkontakt med den man blivit betuttad i för att ha en chans att sluta vara det. Alltså, det är när man lär känna varandra som bristerna börjar bli synliga och som det så småningom kan stå klart om man fungerar ihop eller inte. Om förälskelsen kan utvecklas till kärlek o.s.v.
Här kommer ibland insikterna krypande, men ibland också som en knytnäve i ansiktet. Har man då gått riktigt långt, både rent praktiskt och när det gäller att prisa kärleken bland vänner och bekanta - ja, då kanske det kostar på att erkänna misstaget. Just nu kostar det på för mig. Men jag är inte sämre man än att jag kan erkänna mina insikter och berätta om mina nyvunna tvivel - på Macens suveränitet i jämförelse med PC-skrället...
Vad som hänt? Jo, nya lilla sötisen har kraschat! Det som inte skulle kunna hända med överlägsna OS X har hänt! Jag var tvungen att använda strömbrytaren och starta om på det brutala sättet. Detta var verkligen ett hårt slag mot förälskelsen... Dessutom visar det sig att Macens sätt att presentera text på skärmen gör den mer suddig än i Windows - något jag upptäckt på diverse forum att många har problem med.
Vad gäller suddigheten så lär det gå att hitta lösningar, och en enda krasch är ändå bara en enda krasch - att jämföra med en varann dag för Skrället. Typ. Det är alltså långt ifrån säkert att relationen är över. Men just nu är jag i alla fall lite besviken...
2010-11-28
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)


0 kommentarer:
Skicka en kommentar